Huvudpersoner:

·         Neil Perry – utåtriktad, trevlig, ledartyp

·         Todd Anderson- Blyg

·         John Keating- egensinnig, positiv,

·         Knox Overstreet- lugn

·         Charlie ”Nuwanda” Dalton- busig, tjejtjusare

·         Steven Meeks-

·         Richard Cameron-

Hur förändras huvudpersonen?

Neil går emot sin far för att bli skådespelare. Neils pappa vill att hans pappa skall bli läkare medan Neil själv vill bli skådespelare. Trots att hans far aldrig skulle tillåta det, bestämmer sig han för att anmäla sig till teatern utan hans fars godkännande. Neils far tillåter tillslut honom att vara med i pjäsen och han dyker upp på teatern, vilket ger hopp i Neil. Efter teatern åker dem hem till Neil och hans far tvingar honom att ge upp drömmarna om skådespelet vilket lämnar Neil förtvivlad. Efter att hans far har tvingat honom att ge upp sina drömmar om teater blir Neil förstörd och ser ingen mening i livet längre. Från början gick han emot sin far, men gav upp igen. Han får ett nytt intresse och ser en ny mening med livet under filmens gång, och han vågar stå upp för sina drömmar, men tyvärr håller det inte denna gången heller.

Todd Anderson var från början väldigt blyg och tystlåten, men mot slutet får han ett känslomässigt utbrott efter Neils död och blir mer utåtriktad. Han vågar stå upp för sig själv och sina åsikter.

Slutet? Någons ”fel”? Vem och Varför?

 Det finns ju dem som anser att det är Neils pappas fel och de som anser att det är Mr. Keatings fel, men ingen utav dem kunde ju veta vad som skulle hända och ingen utav dem skulle ju någonsin vilja att Neil skulle ta sitt liv. Jag anser att det inte är någons fel, men att det självklart fanns bidragande faktorer som ledde till att Neil faktiskt beslutade sig för att livet inte var värt att leva längre. Neils pappa, först och främst, skulle ha kunnat stötta sin son och låta honom följa sina teaterdrömmar så länge han fortsatte att studera lika bra som han gjort innan. Han kunde också ha varit mindre hård och sträng kan folk tycka, och det tyckte jag till en början, men längre in i filmen insåg man att alla de andra föräldrarna var exakt likadana. Dessutom ville nog bara hans pappa honom väl, att han skulle få en bra framtid och bättre möjligheter till det än vad han själv haft. Mr. Keating var ju själv poet, och självklart brann han för sitt yrke och han lärde ut sitt ämne på ett sätt som fick eleverna att bli inspirerade. Han lyckades skapa ett nytt intresse igenom sättet han lärde ut på. Han försökte bara uppmuntra Neil till att följa sina drömmar och därför tycker jag inte att man kan anklaga honom för vad som hände.  Neils vänner kunde varit mer stöttande med hans teaterdrömmar.

Budskap?

 Att ingen kan säga till en vad man skall göra utan man skall alltid följa sina egna drömmar och sitt hjärta. Alltid sikta mot stjärnorna, drömmen, och leva livet som om det vore det sista. Fånga dagen helt enkelt.